GAH!

okej, vi har grupparbete. visst.
X säger till att hon inte kan vara med vissa dagar för att hon åker iväg. visst, gruppen kommer ihåg att hon ska iväg. (det råkade sen bli både X och Z som åkte, men det spelade ingen roll, de missade en valfri föreläsning och resten av gruppen började inte med arbetet ändå).

man säger till att vi borde snabba på med arbetet för man ska åka bort i nästan en vecka,
så det är nästan lite skynda. man säger det två veckor innan man åker, man säger till en vecka innan man åker,
och man säger till två dagar innan man åker. visst.
"ja, oj. då ses vi imorgon vid tio och börjar. bra, jag hör av mig.", säger Q.
man väntar på ett sms om var vi ska ses och vilken tid..
 
inget sms kommer. på dagen (måndag) ligger man kvar i sängen en bra stund, för ingen har ju ändå hört av sig. så sms:ar man till Z var hon är, så att vi kan ta uti med våra kompletteringar som måste in snarast och svaret lyder:
"vi sitter och jobbar med grupparbetet."
"jaha", tänker man, "och de hörde av sig NÄR?"
man går ner till skolan och sitter med en stund med några frågor tillsammans med Z och vi bestämmer oss för att äta sen jobba lite med frågorna som vi fått, och med det andra arbetet. visst.
"när ska vi ses på onsdag?", undrar Y.
"jag åker iväg imorgon (tisdag) eftermiddag, ner till norrköping", svarar man.
"jaha? okej. när är du tillbaka?", frågar Y.
"måndag kväll", svarar man.
"okej, då får vi ses tisdag för att gå igenom resten", säger de. visst.

dagen efter möter man Z i skolan och jobbar det sista med frågorna innan man ska åka. man åker vid tre.
man tänker: "jag har gjort min del, det enda som ska göras är att skriva alla frågor på samma papper och skickas, det har de sagt att de fixar utan mig". visst.
man får sms sent på kvällen om vilken tid vi ska ses dagen efter. man vet att det kommer fler sms, och tänker: "X har säkert missuppfattat och trott att jag åker dagen efter." man stänger av mobilen. vaknar dagen därpå och sätter på mobilen. fler sms från samma tjej "då har hon missuppfattat". MEN ett till sms från Y som man sa till dagen innan att man skulle åka iväg. sms:et löd: "jag vet inte om du vet det men vi ses kl.12 imorgon."
hm. timmar senare får man samtal från Q som man sa till i söndags att man skulle åka tisdag eftermiddag, som säger att vi ska ses kl.15 istället.
"okej.. men jag är i norrköping ju", säger man.
"jaha, oj, det visste inte jag.. när kommer du hem då?", frågar hon.
"måndag kväll, så om vi ska fixa de sista frågorna får vi göra det på tisdag innan 13, för mellan 13-16 kan inte jag.", svarar man.
"okej, då gör vi så.", säger hon.
visst. man räknar med att de hör av sig om tid och plats, för det är bättre om de, som är fler, bestämmer en tid och en plats och säger till, så infinner man sig där.
ingen ringer, inga sms.
"nehe", tänker man, " de hör nog av sig tisdag morgon".
man åker hem måndag kväll och då har två i gruppen redan jobbat med några frågor och vi andra får dela upp resten. visst. de hörde av sig till alla via sms och skrev:
 "nu har X och Z jobbat med några frågor, ni får dela upp resten. vi skickar våra frågor per mail". "visst, det kan vi fixa", tänker man.
man läser mailet hemma:"X och Z's frågor". visst.
man väntar fortfarande på sms om vilken tid och plats vi andra ska ses dagen efter.
inget. man skiter i det hela och tänker att de andra lämnar två frågor som man får ta itu med på tisdagen, för så brukar de göra.
man vaknar 9 på tisdagen, tar det lugnt hela morgonen, går ner till skolan lagom till metodövningen (som man missat tidigare pga sjukdom och var tvungen att ta igen, annars får man ingen praktik i höst).
man hör av sig till Z efter 16 och undrar om hon vill ses och man säger:
"jag kanske skulle ta tag i de där frågorna, vet du vad de andra skrivit om för frågor, har de skickat det till dig?"
"nä, men de tog alla frågor, allt är redan klart", svarar hon.
"jaha, det är ju bra, men alltså... varför hörde de inte av sig?", undrar man.
"ja, alltså, Q ringde till mig och undrade var du var och jag svarade att jag trodde att du var med dem
och Q sa då att hon trodde att du skrivit frågorna med oss.", svarar Z.
"öh, jaha..? men du och X skrev ju att det var ni två som skrivit era frågor ihop,
och ni skrev dem igår när jag ens inte var hemma!", svarar jag.
"haha, ja jag vet!", svarar hon.
 "men va?! jag har sagt flera gånger att jag åker TISDAG EFTERMIDDAG och kommer hem MÅNDAG KVÄLL,
och när hon ringde sa hon att hon inte visste att jag skulle vara borta ens! ...", säger man och undrar:
"när satt de och skrev frågorna då?"
"nu under eftermiddagen", blir svaret.
INTE OKEJ!
"men vadafaaaaaan! VARFÖR HÖRDE DE INTE AV SIG TILL MIG NÄR DE SA ATT DE SKULLE? VARFÖR KOMMER DE INTE IHÅG ATT MAN SKA VARA BORTREST? VARFÖR KOMMER DE INTE IHÅG ATT MAN SKA HA METODÖVNING PÅ TISDAG EFTERMIDDAG? ÄR DET INTE VIKTIGT FÖR EN GRUPP ATT KOMMA IHÅG SÅNT SÅ ATT GRUPPEN KAN PLANERA SIN TID? OCH VARFÖR RINGDE HON INTE DIREKT TILL MIG OCH FRÅGAR VAR JAG ÄR?", undrar man irriterat.

man är JÄTTEIRRITERAD. och ja, man vet att man kan höra av sig själv, men när de själva säger att de ska höra av sig så räknar man med att de gör det också.
man räknar med att de kommer ihåg en ån viktig sak som att man inte kan delta under nästan en vecka,
men att man kan lösa det på annat sätt, de säger att det är okej,
men nästa dag har de redan glömt! dessutom gjorde de ändringar i X och Z's frågor och bytte ut mot frågor som de tyckte var bättre (men som faktiskt var sämre), bara för att de inte tyckte om frågorna.
sånt ska man väl bestämma som grupp?? och varför hör de inte av sig och undrar var jag håller hus
om de nu träffas i gruppen (utan att någon nämnt det för mig medan de kanske trodde att de hade det)?
nej. inte okej. INTE OKEJ!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0